15. Metoder - Fallstudier
# En kort översiktlig tolkning ges i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 65-68) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 104-109). Bl a definieras fallstudier som "att man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden. I en undersökning med hjälp av statistisk metod gör man ofta tvärtom: studerar få aspekter men många fall (t ex reklaminsatser och omsättning hos alla handelsföretag)."
# Lundequist, 1995, sid. 44 innehåller en kortfattad framställning om fallstudiemetoden.
Yin (1989, sid. 23), en källa som ofta används i vetenskapliga fallstudier,  definierar fallstudiemetoden enligt följande:
“A case study is an empirical inquiry that:
 
  • investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when
  • the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which
  • multiple sources of evidence are used.
This definition not only helps us to understand case studies, but also distinguishes them from the other research strategies that have been discussed.
 
An experiment, for instance, deliberately divorces a phenomenon from its context, so that attention can be focused on a few variables (typically, the context is "controlled" by the laboratory environment). A history, by comparison, does deal with the entangled situation between phenomenon and context, but usually with noncontemporary events. Finally, surveys can try to deal with phenomenon and context, but their ability to investigate the context is extremely limited. The survey designer, for instance, constantly struggles to limit the number of variables to be analyzed (and hence the number of questions that can be asked), to fall safely within the number of respondents that can be surveyed.”
I undersökande journalistikanvänder man ofta fallstudiemetoden. Ett berömt exempel är Bernstein and Woodward:s bok "Alla presidentens män" som låg till grund för en omtalad långfilm 1976 med Dustin Hoffman och Robert Redford i huvudrollerna (Yin, 1989, sid. 24):
“Although public memory of President Richard M. Nixon's resignation is slowly receding, Bernstein and Woodward's All the President's Men (1974) remains a fascinating account of the Watergate scandal. The book is dramatic and suspenseful, relies on solid journalistic methods, and serendipitously represents a common design for case studies.
 
The "case," in this book, is not the Watergate burglary itself, or even the Nixon administration more generally. Rather, the case is the "coverup," a complex set of events that occurred in the aftermath of the burglary. Bernstein and Woodward continually confront the reader with two "how" and "why" questions: How did the coverup occur, and why did it occur? Neither is answered easily, and the book's appeal lies in its piecing together of fact after fact, each piece adding up curiously and then potently to an explanation for the coverup.
 
Establishing the how and why of a complex human situation is a classic example of the use of case studies, whether done by journalists or social scientists. If the case involves a significant public event and an appealing explanation, the ingredients may add up, as in All the President's Men, to a best-seller.”
Notera att den beskrivna fallstudien inte studerar inbrottet i Watergate utan en komplex social process där det skulle ha varit svårt att få fram information med en intervjuundersökning. En intressant punkt är även att rapporten i form av en roman skiljer sig från hur studien har faktiskt utförts. I fallstudiesammanhang skiljer man på arbetsmaterialet och det publicerade materialet precis som in andra undersökningar.
Gunter Wallraff var en annan journalist som arbetade med uppmärksammade fallstudiemetoder som dock inte rekommenderas för studenter (Gummesson, 1991, sid. 127): 
“Gunter Wallraff, the German investigative reporter, uses disguise to get access to new environments, so-called covert inquiry. In 1985, he published a book on the life and working conditions of guest workers in Germany. He disguised himself and impersonated a Turk, took the jobs he could get, and lived as a member of the guest worker community that he was studying for two years, day and night. Through this involvement, he was able to find out about aspects of corporate life that no mainstream scientist would have been able to uncover with interviews and observations. His method raises some ethical issues but on the other hand there seems to be no alternative but to abstain from the topic and classify it as "not amenable to research."
 
Det är viktigt att skilja på två typer av fallstudier:
1. Följande fallstudier
2. Retrospektiva fallstudier.
Följande fallstudier dokumenterar företrädesvis en förändringsprocess genom att observera och samla in data på annat sätt såsom intervjuer och dokumentanalys under den tid som förändringsprocessen pågår. M a o kontrollerar utredaren/forskaren inte tiden.
Retrospektiva fallstudier samlar in olika typer av data (dokument, intervjuer, observationer) men fokuserar på förändringsprocesser som har ägt rum men inte är historiska. På så sätt har utredarna kontroll över tidsdimensionen på ett annat sätt än i följande fallstudier. Nackdelen är att man kan tappa värdefull detaljinformation som aktörerna i förändringsprocessen har hunnit glömma bort. Dokument såsom olika versioner av en kravspecifikation och systemdokumentation kan hjälpa respondenter att komma ihåg med ökad precision vid intervjuer. Nyckelpersoner kan också ha slutat i de studerade organisationerna. Dessutom går mycket av projektatmosfären förbi utredaren såsom det icke-verbala erfarenheterna.
Det mest realistiska alternativet för uppsatser är retrospektiva fallstudier där dokument, intervjuer och observationer används för att återskapa en utvecklingsprocess. Samhällsvetenskapliga forskare kallar dock hellre utvecklingsprocesser för förändringsprocesser eftersom den första termen har en underförstådd positiv värdering.
Yin (1989, bl a sid. 21) bidrar med begreppet analytisk generalisering för att förmedla förståelsen för ett av de särskilja dragen hos fallstudier gentemot andra vetenskapliga metoder, framförallt surveymetoden (enkäter och intervjuer). I surveymetoden definieras en population och ett slumpmässigt urval. Urvalets storlek bestämmer hur tillförlitligt svaren från urvalet kan generaliseras till populationen. Man talar om statistisk generalisering. Yin hävdar att för fallstudier kan man inte tala om statistisk generalisering, d v s en fallstudies resultat kan inte generaliseras till populationer. Däremot kan en kvalitativ generalisering göras till teoretiska satser (theoretical propositions). Jag föredrar termen teoretisk generalisering framför uttrycket analytisk generalisering eftersom det snarare är en syntes som görs från fallstudiedata än en analytisk process. Statistisk generalisering är alltså något helt annat är teoretisk generalisering.
Även om inte samma urvalsprinciper gäller för fallstudier som för surveystudier höjer det kvaliteten på en fallstudie om ett genomtänkt (målstyrt) urval har gjorts. Först diskuteras alla möjliga fall som skulle kunna völjas för att studera utredningsfrågorna. I ett andra steg görs ett urval enligt någon eller flera av de urvalsprinciper som t ex jag hämtat från Patton (1990) i avsnittet om urval.
De kvalitetskriterier för fallstudier som jag tar upp från Gummesson (1991) under avsnittet aktionsforskning är naturligtvis relevanta för avsnittet ovan.